Med information från tömningsregistrering och vägning är steget inte långt från volymbaserad avfallstaxa till en miljöstyrande taxa, där registrerad vikt ligger till grund för faktureringen, en viktbaserad avfallstaxa.
Drygt 30 kommuner i Sverige använder viktbaserad avfallstaxa för restavfall, i vissa fall även för matavfall. Det är vanligt att kommuner som inte har generell vikttaxa ändå fakturerar efter vikt när det gäller större behållare som containrar och underjordsbehållare.
Viktbaserad avfallstaxa fungerar som ett ekonomiskt styrmedel och gör att kunden kan påverka sin kostnad för avfallshanteringen. Slutkunden betalar så mycket som denne använder och belastar insamlings- och avfallsbehandlingssystemet. Ju mer avfall man genererar desto mer får man betala, vilket ger ett incitament till att materialåtervinna mer och därmed klättra i avfallshierarkin.
Kommuner som har infört viktbaserad avfallstaxa har gjort det av olika anledningar. Återkommande skäl är att man vill minska mängden restavall och matavfall, öka utsorteringen av förpackningar, tidningar och matavfall, samt få ett mer rättvist debiteringssystem och en god statistikuppföljning. Minskad mängd hushållsavfall till förbränning bidrar till lägre behandlingsavgifter för kommunen som i sin tur ger utrymme för att sänka taxan för hushållen.
Det har gjorts studier, både i Sverige och utomlands, som visar att den insamlade mängden osorterat avfall från hushåll väsentligt minskar med en viktbaserad taxa. Enligt en studie utförd vid Stockholms Universitet är det i Sverige i genomsnitt 30 % mindre osorterat avfall i kommuner med vikttaxa jämfört med övriga kommuner i landet.
